Ny forskning hjälper bilindustrin att prioritera i bilsäkerhetsutvecklingen
Data om förarens beteende vid normal körning och kritiska situationer är mycket viktiga för utveckling av säkerheten. Insamlad data och analysmetoder som ger inblick i bidragande faktorer till att en krock uppstår är värdefulla för att kunna prioritera och välja effektiva motåtgärder. Emma Tivesten har i sin avhandling "Understanding and prioritizing crash contributing factors - Analyzing naturalistic driving data and self-reported crash data for car safety development" visat vilka möjligheter och begränsningar som finns med att observera och att fråga förare.
- Avhandlingen handlar om olika metoder för att samla in och analysera fältdata för att förstå förarbeteende i verklig trafik, både i normal körning och i kritiska situationer. Jag har använt mig av metoder som går ut på att observera förarbeteende med hjälp av en naturalistisk körstudie där bilar är instrumenterade med videokameror och olika givare, och att skicka ut ett frågeformulär till förare som varit inblandade i en trafikolycka, förklarar Emma Tivesten, industridoktorand på Chalmers och Volvo Personvagnar i samarbete med SAFER.
Målsättningen med industridoktorandprojektet har varit att undersöka hur användbara dessa metoder är för säkerhetsutvecklingen av personbilar som syftar till att undvika olyckor. Emma Tivesten har fokuserat på metodernas förmåga att svara på: Hur vanligt förekommande är olika bidragande faktorer (t.ex., trötthet, distraktion, skymd sikt) till kritiska situationer? Hur samverkar flera bidragande faktorer till att förklara varför förare hamnar i kritiska situationer? I vilka körsituationer väljer föraren att påbörja aktiviteter som kräver att man tittar bort från vägen (t. ex. skickar sms)? Hur anpassar föraren sitt blickbeteende beroende på körsituationen?
- Det viktigaste resultatet från min forskning är att visa vilka möjligheter och begränsningar som finns med att observera och att fråga förare. Naturalistiska körstudier gör det möjligt att få detaljerad information om trafikmiljön, förarens aktiviteter och deras blickbeteende. Frågeformulär kompletterar naturalistisk data genom att bidra med information som är svårt att observera så som stress, trötthet, eller att föraren funderar på annat under bilkörningen. Resultaten från frågeformulären underskattar ofta hur vanliga olika bidragande faktorer är till olyckor, säger Emma Tivesten.
Avhandlingen visar på vilket sätt olika typer av fältdata och analysmetoder kan bidra till bilsäkerhetsutvecklingen. Avhandlingen ger också nya resultat som visar hur föraren anpassar beteende till olika körsituationer. Till exempel väljer de flesta förare att påbörja krävande distraktions-uppgifter (t ex skicka sms) när körsituationen är mindre krävande och att körmiljön har stor påverkan på hur länge föraren tittar bort från vägen.
- En del resultat bekräftar det man identifierat i tidigare studier och det finns flera nya resultat. I tidigare studier med körsimulatorer har man ofta sett att föraren väljer att sakta ned farten när han/hon gör en uppgift som kräver att man tittar bort från vägen. I min analys av naturalistisk kördata fann jag däremot att föraren oftast håller konstant hastighet, men istället väljer att påbörja uppgiften när bilen framför ökar farten så att tidsluckan till bilen framför ökar, säger Emma Tivesten.
Projektet bidrar med analysmetoder och resultat som kan användas i säkerhetsarbetet inom bilindustrin när det gäller att välja vilka områden som skall prioriteras och att förstå vilka åtgärder som är mest effektiva.
Emma Tivesten disputerar den 19 september kl.10.00 i sal HA 1, Hörsalsvägen 4.